Fasadtvätt Lerum

Skogsläget i Floda och Gråbo ger dessutom ett tät­vegetationsläge med hög produktion av algsporer från barr och löv. Vi utför fasadtvätt i hela Lerums kommun med metod anpassad för varje fasadmaterial – puts tvättas med lågt tryck, betong och klinker tål mer. Biologisk skyddsbehandling mot återväxt ingår alltid. Fasadtvätt ger inte ROT-avdrag men skyddar fasaden och förlänger dess livslängd avsevärt.

Fasaden är fastighetens yttersta skyddsskikt mot Göteborgs fukt och biologiska påväxt. I ett klimat med 750 mm regn per år och havssalt i luften etablerar sig alger och mögel snabbare på fasader än i de flesta andra svenska städer. En grön algpåväxt på putsfasaden är inte bara estetiskt störande – algerna producerar syror som bryter ned putsskiktet, korroderar kalkcementfogar i tegel och ruttnar träpanel om de får fortsätta obehindrat.

Rätt fasadtvättsteknik varierar kraftigt beroende på material. Puts och äldre kalksandstegel tvättas med lågt tryck (40–80 bar) och kemisk dos – högt tryck skadar ytan. Modern betong och klinker tål 100–150 bar. Träpanel kräver specialiserad teknik med extra lågt tryck och specifik biocid för trä. Felaktig tvättteknik är en vanlig orsak till skador som kräver dyra reparationer. Vi identifierar alltid materialet innan arbetet inleds.

Biologisk skyddsbehandling mot återväxt ingår alltid i vår fasadtvätt. Utan algicidbehandling är algerna tillbaka inom 2–3 år. Med en professionell biocidbehandling skyddas fasaden i 5–8 år. Kustnärmiljöer i Kungsbacka, Onsala och Åsa kräver marinbiocid med förstärkt formulering för havsalger – standard inlandsprodukter har kortare effektperiod i saltklimat.

Fasadtvätt ger inte ROT-avdrag. Däremot ger fasadmålning och omputsning (som ibland görs i kombination med fasadtvätten) ROT-avdrag 30% på arbetet. Vi erbjuder gärna en samlad bedömning av fasadens skick vid besiktningen – om ommålning eller lokal reparation är aktuellt tar vi upp det i rapporten.